Hoppa till huvudinnehåll

PayItForward - Digitala lösningar för ett ökat återbruk av textilier

klädställ där det hänger galgar med kläder

Projektet PayItForward har sitt ursprung i tankar kring att minska modeindustrins klimatpåverkan, bland annat genom att driva utvecklingen av e-handelslösningar för frivilligorganisationernas second hand-försäljning.

Under förstudien har perspektivet vidgats, bland annat kring ett vidare perspektiv på frivilligorganisationernas verksamhet och uppdrag, som är mycket större än att enbart bidra till återbruk av textilier. Det handlar om att se till hela deras verksamhet. Inte bara fokusera på e-handel, utan på ett mer övergripande plan se till den digitala transformationen, teknikutveckling, policypåverkan, regelverk, samhällstrender, etc.

Sammantaget handlar det om frivilligorganisationernas roll i ett framtida systemskifte inom återbruk av textil.

Mattias Esbjörnsson, RISE

Baserat på resultat av förstudien, spår vi att framtidens återbruk av textilier kommer bygga på en blandning av såväl tekniska som sociala innovationer. Vi ser att frivilligorganisationerna har en nyckelroll, baserat på deras kunskap kring återbruk och deras drivkraft kring sociala innovationer. Men även deras erfarenhet av att hantera stora volymer av produkter av blandad kvalitet.

Följande antaganden om framtiden ligger bakom spaningen:

  • Att det i framtiden fortsatt behövs manuell, fysisk, lokal och hantverksmässig hantering, parallellt med ett industriellt system för vissa flöden/återvinning. Frivilligorganisationerna lämpar sig väl för att utveckla vissa delar mot ett fungerande cirkulärt system som kräver ett större inslag av manuellt/ hantverksmässigt arbete. Exempelvis att ta sig an återbruk av produkter och material tex i mikrofabriker för uppgradering eller reparation.
  • Att framtiden fortsatt har ett behov av olika former av innovationer för ökad integration och innanförskap i samhället. Frivilligorganisationerna identifierar e-handel som ett område för sociala innovationer, där en av organisationerna redan arbetar praktiskt med utveckling av arbetsträning i en digital kontext. Sociala innovation kan inkludera integration av grupper av nya svenskar eller mötesplatser för ökad samhörighet.
  • Att det i framtiden behövs en ökad digitala mognadsgrad hos alla aktörer för att uppnå ett systemskifte. Några av frivilligorganisationerna har påbörjat en strategisk satsning på egen e-handel, men i stort är den digitala transformationen låg. Här finns viss automatisering (sorteringsband), men enbart ett fåtal digitala processtöd. Själva identifierar de en potential i en digitaliseringsresa tex kring e-handel, gemensam plattform. Samhället tjänar på att understödja deras digitaliseringsresa.

Återbrukat behöver fortsatt digitaliseras för att uppnå ett systemskifte. Exempelvis kopplat till kommande EU reglering, ett digitalt informationssystem som betyder att aktörerna behöver hantera information i digitala produktpass samt hantera den teknik som det digitalt informationssystem kräver.

Vad gäller ökad digitalisering, finns det områden med potential för frivillig organisationerna:

  • Digital tjänsteutveckling som kan nyttjas gemensamt eller enskilt. T. ex insamlingstjänster i returflöden, digital service i den fysiska butiken/insamlingsplatsen eller nya applikationer att efterfråga produkter tex via mått. Utveckling av en gemensam digital plattform för försäljning.
  • Digitalisering av processer som möjliggör att återbruket kan effektiviseras och konkurrera med nyproduktion. Det kan handla om att nyttja AI för sortering eller prissättning eller utforska hur robotar kan underlätta olika moment i processen.
  • Gemensamt agerande kring förutsättningar, tex policypåverkan i kombination med en lösning till det kommande producentansvaret eller produktpasset. Att utveckla nya digitala tjänster kopplat till uppgradering och reparationer, utifrån kundens behov men också som en anpassning till kommande digitala informationssystem.
  • Sociala innovationer kring mötesplatsen eller arbetsträningen i en digital kontext, vidga/utveckla fler områden för arbetsträning som e-handel, reparation och re-make.

På en mer konkret nivå, har förstudien resulterat i:

  • Frivilligorganisationernas kunskapshöjning kring digital transformation men även gemensamma generella lärdomar kring exempelvis värdekedjan, logistik och försäljning
  • Möjligheten att skapa samsyn kring utmaningar och behov för organisationerna, samt deras gemensamma roll i en systemomställning för textil
  • Insikten om vikten att samverka för att identifiera gemensamma innovationsområden, samt bedriva gemensam utveckling kring digital transformation

Lyssna till Emma Enebogs tre takeaways

Vilka har varit del av detta`

Förstudien var projektledd av RISE, som har expertis inom mobilitetslösningar och cirkulär ekonomi samt lång erfarenhet av att projekleda projekt med fokus på tillämpad forskning. Övriga nyckelaktörer som deltog i arbetet var Lunds universitetMyrornaBjörkåfrihetStadsmissionen (Stockholm/Göteborg), ErikshjälpenRöda Korset.